#12 Auktionen

hangus.se © 2015 •Privaccy

Terms of use

Logotype: Preben Madsen, övrigt: hangus.

Den tolfte sagan handlar om auktionen på Grävskopan Gruff

Ohygglipuff öppnade försiktigt bägge ögonlocken och tittade upp mot fartygets stäv. Han hängde upp och ned!? Han var på väg att bli kölhalad för tredje gången. Han hade blivit upptäckt där han gömt sig i lastrummet på träskutan och det var inte utan att kaninen var lite avundsjuk på Konsult smult som sluppit kölhalas och istället ätit ihjäl sig på marshmallows. Nu började den stora trossen som drog ned kaninen mot vattenytan att återigen halas in och han kanade ned allt längre och längre mot vattenytan och skeppets boglinje. Ohygglipuff drog djupt efter andan och tänkte - hur ska det här sluta?

 

*

 

Det var en mulen uppsyn som prydde den stora grävlingen Lagawofflårs ansikte. Han var skogen Timberjacks enda certifierade auktionsutropare.

- Varför får jag inte mer för den här? Men så ge mig ett bud era skrävlare..! Töm era fickor på knappar och småslantar, hosta upp den kosing ni har för nu är det snart slut på auktionen, vad ger ni mig för denna hydraulkolv som pryder allt och alla och framförallt den som fyller tolv!?

Auktionsutroparen höll upp en hydraulkolv som suttit på grävskopan Gruff.

-Äh, det bär sig inte köpa´n grävamaskin som reservdelar! En måst köp´ hela grävmaskin, säger jag! sa en Vildyrd, en fridlyst skogsande som bland annat är ansvarig för vägentreprenader genom skogen. De går ofta ihop i karteller Vildyrdarna, särskilt när de ska plocka svamp, trattkarteller kallas de då.

- Vad är det jag hör? Sa Lagawofflår auktionsutropare, är det annat än gnäll bland er skönandar? Ska ni besvära mig nu igen med ert lösa prat och hindra andra från att lägga bud!?

Och auktionsutroparen hade rätt! Där Vildyrden gått fram steg ånga och rök upp från jorden så att alla blev som förblindade och fick svårt att andas. Det var dessutom inte mycket kvar av auktionen och Lagawofflår auktionsförrättare hade fått det mesta sålt, alltifrån trädkronor med löv på till bergsgetter som E-kronofogden mätt ut med sina mätarlarver, allt såldes med god förtjänst! Allt utom de delar som utgjorde själva stommen och maskineriet i Grävskopan Gruffs stålkropp. Grävskopan Gruff hade verkligen stålsatt sig inför denna auktion och dessvärre tappade han medvetandet så fort man tappade ur all den gröna rapsdiesel som var själva drivmedlet för honom, ett livselixir helt enkelt.

- Då bär det sig inte bättre än att vi sätter ihop n´grävmaskin igen, om ingen vill köpa´n i delar så får vi sälja hela maskinskrället imor´n istället, sa Lagawofflår.

Skönandarna med vildyrden i spetsen nickade mot varandra och vips! Så var de borta, lika fort som bara riktiga andeväsen kan försvinna.

Det som började bli allt mer tydligt när skönandarna lämnat auktionssalen var en känsla av att man måste göra impulsköp nu! Innan auktionen var till ända, sen skulle det vara försent att göra fynd! Auktionssalen bars upp av stora trädpelare som växte i en vackert belägen dalsänka där trädens rötter förgrenade sig över slänten och lade sig som hoprullade trädgårdsslangar vid de tjocka stammarna.

- Hej och hopp - jag köper skopan som kaffekopp! Hördes en mullrande basstämma längst ned ifrån auktionssalen.

Lagawofflår använde auktionsklubbans skaft vars inbyggda kikare gjorde det möjligt att se vem som yttrat sig så ofördelaktigt? Han ville nämligen avsluta auktionen och komma hem så fort som möjligt. Den gamla grävskopan kunde de sätta ihop imorgon och sälja som ett komplett föremål dagen därpå, tänkte han.

- Din Stensopp! Är det dags att lägga bud nu? Jag äter upp min egen fotsvamp om du har cash nog för att lösa en endaste hydraulkolv från den häringa grävskopan! Sa Lagawofflår med förtrytelse i rösten.

- Tre hundra en och sjuttiofem! Så många ekollon får du för hydraulkolven! Sa Stensopp.

- Är det ditt slutgiltiga och enda bud? Sa Lagawofflår och höjde klubban samtidigt som han såg ut över de småsluga ansiktena på skogen Timberjacks köpsugna invånare.

- Nej det är inte mitt sista och slutliga bud! Sa Stensopp.

- Vilket är det då? Undrade Lagawofflår förbryllad.

- Jag bjuder över mig själv med Tre hundra och två och sjuttiofem ekollon! Sa Stensopp med avmätt stolthet i rösten.

- Är det ditt sista och slutgiltiga bud!? Skrek Lagawofflår och slog klubban en gång i bordet så flisorna rök och det dånade i hela auktionssalen.

- Nej, nej vänta! Jag lägger ett bud till! Sa Stensopp.

- Hur mucho då? Undrade en svartmuskig Djävulsopp som stod bredvid Stensopp.

- Fyra hundra ekollon jämt! Sa Stensopp och darrade på rösten.

- Är det ditt sista..? sa Lagawofflår.

- Håll! Skrek en Björn i mitten av salen och frågade; Din dumma svamp - bjuda över dig själv - har du drabbats av damp? Ska någon dela ut björntjänster så är det väl jag och inte stora dumma Lagawofflår!?

- Än sen, vad då, hör upp!? Sa Stensopp.

En dov tystnad bredde ut sig, särskilt Lagawofflår såg vredgad ut, kanske för att han inte kom på något bra svar på fräckheten som björnen givit upphov till.

- Som man känner sig själv känner man andra! Kom Lagawofflår på att säga samtidigt som han pekade nitiskt mot björnen som bara brummade medan den vässade sina klor med en Borzita fotfil.

- Jag bjuder inte över mig själv med ett endaste ekollon till! tillkännagav sedan Stensopp.

- Jag bjuder fyra hundra och en, ekollon, sa kusin Djävulsopp.

- Naj nu går det för långt, jag ska ge dig en fläskläpp till lunch, du ska få smaka en riktig nävkaka som ska få ditt skägg att spraka…sa Stensopp med len stämma till sin kusin Djävulsopp.

Som det ofta är i sagor av den här sorten bröt just då ett väldigt stort och oharmoniserat slagsmål ut. Det var älg mot björn, varg mot rådjur, talgoxar mot svalor, svampar mot stenbumlingar, mossor mot lavar, myggor mot sluga flugor, visenter mot hjortar, rävar mot grävlingar, bävrar mot råttsorkar, tjäder mot tranor, smörbultar mot landkrabbor och så vidare.

I det stora tumultet öppnades plötsligt dörren till auktionssalen och utan att någon märkte det smög en märklig figur in, han var klädd i stor mörk kappa med kapuschong. På mjuka, smutsvita tassar gick figuren ända längst fram i auktionssalen och när tumultet började avta i salen höll figuren upp en solkig men fortfarande ganska vit tass och sa:

- Jag bjuder fem hundra marschmallows för h e l a grävskopan!

- Ska du köpa hela grävskopan eller den del som är till salu nu!? Sa den indignerade Stensopp.

- Är det ditt sista och slutgiltiga bud!? Sköt Lagawofflin in och höjde klubban.

- Ja det är det, sa figuren och böjde ned kapuschongen så att man inte såg ansiktet i dunklet därunder.

Då! Kom mängder av bud från alla de andra i auktionssalen, de flesta låg på fem hundra och en, ekollon eller möjligtvis fem hundra och två men inte mer varpå Lagawofflår bistert konstaterade:

- Många bud är det, går inte bjuda över sig själv här, därmed tillföll grävskopan den certifierade auktionsutroparen! Såvida inte någon vill bestrida detta? Sa Lagawofflår och såg tankfullt upp i taket som om han sökte hjälp från högre makter.

Då höjde figuren i kappan med dess kapuschong upp en tass i luften.

- Jag bjuder tusen sinom tusen marshmallows! sa figuren.

- Aaargghh! Du får inte buda på nytt efter att ha lagt ditt sista bud, du bjuder ju över dig själv!? Vad är det för fasoner!? Skrek Lagawofflår uppbragt.

- Det är väl ett bud som vilket annat bud som helst - inte sant? Sa figuren och tog ned kapuschongen och vände sig mot de andra som satt i auktionssalens bänkrader och konstaterade med saklig min och en inte helt oäven distans:

- Ja visst är det jag, Ohygglipuff! Det är jag som har kommit tillbaka! Och jag har kommit för att köpa loss min gode vän Grävskopan Gruff! Han tillhör mig förstår ni.

Det gick ett sus genom den församlade auktionspubliken, det lät som en pyspunka på ett skottkärrehjul ungefär.

- Är det ditt sista och slutgiltiga skambud!? Sa Lagawofflår.

- Nej det är mitt första men likväl slutgiltiga bud! sa Ohygglipuff.

- Då så, första, andra, tredje och….Trelleborg! sa Lagawofflin triumferande innan han fortsatte:

- Grävskopa såld till kanin i kapuschong, betalning erläggs inte vid utgången, och absolut inte kontant! Betalar du inte blir du slagen till slant!

- Ingen fara, på mitt skogskonto finns en hel säck med marschmallows, så det är lugnt, svarade Ohygglipuff.

Och så kom det sig att när Ohygglipuff blåst liv i Grävskopan Gruff genom att låta honom svälja ned två hundra liter grön rapsdiesel som gick direkt ned i grävskopans think-tank, så var de två gamla vännerna förenade igen! De hade en lång historia att berätta bägge två. De började med en gång då de gick vägen fram mot Ohygglipuffs vanskötta trädgård som fått flera anmälningar på sig, bland annat från Rockfolket som ville stämma Ohygglipuff för att ha åsamkat skogen sanitär olägenhet. E-kronofogden svarade med att begära delgivning av Ohygglipuff och den sändes med snigelposten. Men de stavade fel till namnet, Ohygglipupp och var den delgivningen egentligen tog vägen vet ingen.

Grävskopan Gruff stånkade då han var ovan vid att röra sig, larvbanden knarrade och knirkade medan han lyssnade med stort intresse på Ohygglipuff som berättade hur han hade hittat en dolk inkilad i skrovet på fartyget som han kölhalats på. Dolken hade antagligen härrört från ett piratfartyg som försökt borda skeppet utan att lyckas? Med denna dolk hade kaninen bit för bit skurit av den tjocka trossen som till slut gick av varpå Ohygglipuff blev fri och simmade in mot land, lämnande fartyget efter sig. När Ohygglipuff till slut nådde fram till torra land så var det vid kusten till det inland som omger skogen Timberjack. Efter honom, på vågorna guppade en svart sopsäck med marshmallows i som den svenske kocken slängt efter Ohygglipuff eftersom han inte stod ut med allt det socker som godisfrukterna innehöll, mot slutet av en seglats kunde kocken göra nästan vad som helst för att komma åt en rotfrukt.

Grävskopan Gruff å sin sida berättade om hur han fattat det ödesdigra beslutet att tömma sin think-tank på grön rapsdiesel och överlämna sig själv i en hänsynslös auktionsutroparens våld. Pengarna för hans donatorauktion skulle gå till Rädda grävskopornas förening men det hade de aldrig på tiden gjort, Lagawofflår hade tagit dem själv så sant som vi läser det här Eric!

Grävskopan Gruff hade varit avställd så länge att det enda han kom ihåg var en stor val som kom upp och slök Ohygglipuff. Kaninen å sin sida tänkte på hur förfärlig en donatorsauktion var, det var något av det värsta man kunde tänka sig. Särskilt om det handlar om en gammal god vän av den sällsynta arten Grävscopius Gruffus. Ohygglipuff mumlade något om självdestruktiva beteenden men för att inte såra sin gamle vän och kanske förorsaka oljeäckage eller kärvande hydraulkolvar, konstaterade kaninen:

- Nu är vi tillsammans igen, du och jag Grävskopan Gruff!

Men den certifierade auktionsutroparen Lagawofflin gäspade stort med ett gap som var hårt ansatt av skörbjugg och när han slog huvudet i auktionskammarens dörr var det med ett hånleende, för i sin hand höll han en packning som han tagit från dieselpumpen på Grävskopan Gruff. Utan denna packning skulle grävmaskinen fungera ett tag men det skulle snart vara slut på honom då dieselpumpen skulle kärva om han inte fick tillbaka denna för grävskopor så ytterst väsentliga reservdel.

Om detta visste de två kumpanerna förstås ingenting om. De gick sida vid sida in i solnedgången. Grävskopan Gruff larvade sig förstås fram, men vad mer kan man begära av en grävmaskin?

 

 

Definition bilmissbruk:

"Att använda en bil för ett annat ändamål än transport från A till B."