#3 Skäppan

hangus.se © 2015 •Privaccy

Terms of use

Logotype: Preben Madsen, övrigt: hangus.

Den tredje sagan handlar förstås om Skäppan och myrmidonerna

Bella hund, kaninen Ohygglipuff och den gapande grävskopan Gruff låg utslagna vid foten av en stor ek i storskogen Timberjack. De flämtade och pustade ut efter att ha tagit ut sina krafter fullständigt, det till och med rök ifrån Ohygglipuffs lena öron, så mycket hade de bränt ut sig! Ja de slet så mycket de orkade, men den skäppan de försökte få loss, lossnade inte hur de än bar sig åt.

Nu kanske du Erik undrar vad en skäppa är för något? Och det har du all rätt i världen att undra, för skäppor finns egentligen bara i storskogen Timberjack - förr fanns de överallt där man malde säd och det gjorde man lite varstans. Men numera är skäpporna väldigt sällsynta såvida man inte som de tre vännerna gjort, vandrat hela den långa vägen till storskogen Timberjack för att dra loss en skäppa och ta med den hem. Där, i skogen, finns nämligen fullt med skäppor! Det är bara det att de sitter fast allihop, i rotsystemen på de stora ekarna som också kallas för bigtree´s av myrmidonerna, eller myrkungens armé om man så vill.

Bella hund slickade sig om morrhåren och manade på sina vänner att återigen ta i:

-För kung och fosterland! Ta i nu då, hej och hå, uti skogen ska vi gå…Oh, pust, stånk och

stön!

-Va ska du ha skäppan till egentligen? undrade plötsligt Ohygglipuff och strök bort en

svettpärla

som satt längst ut på ett av hans långa, vita, morrhår.

-Ja, vad ska vi med en skäppa till egentligen? gruffade grävskopan Gruff och petade bort

rester från repet som gnagts av mellan tänderna.

-Om ni lovar mig att ta i bara en sista gång, så ska jag berätta! pustade Bella hund och satte sig upp med ett ryck, tog tag i repet och höll fram det mot de måttligt intresserade vännerna som verkade mer intresserade av att ta en tupplur i den gröna och lummiga skogsbacken där skäppan växt sig fast.

Då flög det förbi en vilsekommen svärm med ollonborrar som var försenade till sitt arbete i knallpulverfabriken. Ohygglipuff tittade på grävskopan Gruff som undrande höjde ett av sina ögonbryn, det pös och ryckte i en servoslang som höll uppe hans långa hals, han skakade tvehågset på skopan och muttrade:

-Bättre är att berätta för oss nu vad du ska ha skäppan till, det kanske är så att du behöver skäppan för att tillverka kärnvapen? Jag har länge haft misstanken om att du egentligen är en nordkoreansk tempelhund..? Hur är det egentligen Bella hund? Jag menar FN och Atom energikommissionen har länge försökt att stoppa…

-Äh politik! sa Bella hund, jag har inga planer på att tillverka kärnvapen, min skäppa behövs till helt andra saker!

- Som vadå? Ohygglipuff fyrade snabbt av sin fråga och sattte sig upp och vädrade, kom det någon eller var det sanningen han vädrade?

Skulle Bella hund avslöja sanningen? Hon tog sig om hakan, kliade sig med tassen bakom vänstra örat som hon alltid brukade göra när hon inte visste vad hon skulle göra och det var i just det ögonblicket de hörde ljudet:

-Hum drum days and a hum drum ways! Hum drum days and a hum drum ways! Hummm…

-Shhh! sa Bella hund, myrmidonerna kommer! Göm er!

Det var verkligen en hel armé av myror som kom marscherande och välte allt i sin väg, från smågrus till tallbar och tappade flugvingar som flög all värdens väg varhelst Myrmidonerna drog fram. De tre vännerna kikade fram bakom den stora eken och till sin fasa insåg Bella att myrarméns mål var att bemäktiga sig skäppan! De vandrade i snörräta led rakt in i skäppans gap och ställde sedan upp i kolonner om fem i varje. Stridsberedda med antennerna lagda bakåt i 45 graders vinkel stod de sedan och trampade luft tills deras ledare skulle kommendera dem att göra om alltihop.

Men Bella hund gav vännerna en signal genom att vifta med bägge öronen samtidigt vilket betydde ungefär; ”följ mig!”. Det gjorde de, ja till och med grävskopan Gruff lyckades gå på tå med hjälp av skopan så att när de tre vännerna kommit ända fram till skäppan som snart skulle vara fylld till brädden av Myrmidoner, så tittade de två vännerna på Bella hund med undran i sina blickar, vad gör vi nu? Bella hund la sig på rygg och funderade både länge och väl tills hon kom på vad som måste göras! Hon skällde ut sina bägge kumpaner för att få dem att stanna och bevaka skäppan medan hon lufsade iväg längs skogsstigen för att hämta det enda redskap som skrämmer Myrmidoner på flykten. De skyr nämligen eld mer än allt annat och det beror på att i deras små bakkroppar döljer sig en oerhört explosiv pruttgas och om denna gas antänds kan fem myror spränga en hel elefant i småbitar!

Det tog åtskilliga timmar innan Bella hund var tillbaka, Ohygglipuff roade sig med att försöka räkna antalet Myrmidoner men kom hela tiden av sig eftersom grävskopan Gruff ställde så konstiga frågor om vad Ohygglipuff trodde om utvecklingen av nya hydraulsystem, larvfötternas historia och mycket annat som har med grävskopors existens att göra. Men för mig beskrev Ohygglipuff det som sedan hände så här:

Först såg vi ett ljussken, sen hörde vi Bella hund komma springande med ett nästan nedbrunnet stearinljus på nosen, det luktade brända morrhår lång väg - det kände både jag och grävskopan Gruff. När Bella hund kom fram till skäppan med sitt ljus så bar det sig inte bättre än att hon snubblade över en av Bigtree´s rötter och vips! for ljuset i en båge med svagt fladdrande låga och… hamnade under skäppan! Myrmidonernas anförare kom upp till kanten på skäppan och spejade under tiden som antennerna rörde sig åt alla håll. Försent insåg han vad som höll på att hända, det var först när elden spridit sig genom gräset under skäppan och lågorna började slicka dess kant, som anföraren skrek:

-UR SKÄPPAN MARSCH PÅ STÄLLET SPRING!

Men det var så dags! Då hade redan det understa lagret av Myrmidoner antänts och explosionen var med våra mått mätt, lika kraftig som när knallpulverfabriken fattade eld och det vill inte säga lite. Platsen där skäppan en gång stått finns ju inte längre, där är bara ett stort svart hål nuförtiden.

Emellertid. Explosionens tryckvåg sände Bella hund och hennes vänner in bland träden med samma hastighet som projektiler. Lövverket och buskvegetationen och ollonborrarna som snabbt dirigerade om lufttrafiken hindrade deras snabba omloppsbana för att slutligen låta dem landa i ett buskage i utkanten av Timberjack. Här och var glödde det ibland träden av enstaka Myrmidoner som klarat sig men fortfarande hade problem med överhettade avgasventiler.

Ohygglipuff som hängde upp och ner i en trädklyka strök undan sina öron och skulle precis hosta när grävskopan Gruff sträckte fram sin långa hals och ruskade av sig sotet samtidigt som han sa:

-Där ser man hur det går om man sätter sitt ljus under en skäppa!

Bella hund som låg och flämtade på marken ett stycke därifrån svarade inte, hon var fullt upptagen med att försöka få bort den ollonborre som fastnat i hennes ena näsborre. Hon petade med sina klor och nös och fnös om vartannat. Ohygglipuff hoppade ned från trädet och ruskade bort sotflagorna ur pälsen medan han såg sig omkring.

-Du lovade att berätta vad du skulle ha skäppan till? sa Ohygglipuff och pekade stint med

sotig tass på Bella hund.

Till en början verkade det som om Bella hund inte tänkte svara den här gången heller, men så fick hon med en rejäl fnysning ut den stackars ollonborren som fastnat i hennes näsa och lättad började hon slicka ren tassarna medan grävskopan Gruff höll sin skopa uppåtsträckt mot himlen så att sotet dråsade ned på dem. Då sa Bella hund med låg, intensiv och nästan rädd röst:

-Vi ska bygga en rymdskäppa! En som kan ta oss till månen kanske? Ja i alla fall någonstans där det finns hundmat i överflöd.

Rymdskepp heter det väl? Tänkte grävskopan Gruff för sig själv men även han blev till slut helt uppfylld av tanken på att ge sig iväg med en stor rymdskäppa. Och när grävskopan Gruff tänkte efter, så var det inte en så dum idé trots allt, bara man inte satte sitt ljus under rymdskäppan!

 

Definition bilmissbruk:

"Att använda en bil för ett annat ändamål än transport från A till B."