Värdelöst vetande

hangus.se © 2015 •Privaccy

Terms of use

Logotype: Preben Madsen, övrigt: hangus.

h

a

n

g

u

s

 

"Sant eller falskt? Historier

som publiceras här är

antingen sanna eller osanna. Läsarens uppgift är att ta ställning."

Vad blir det om man servar en Corvette?

Servette. Vad blir det om en korv vinner på servar i tennis? Korvette. Vad blir det om man går bet på att sovra bland servetterna? Sorbet. Vad blir det...

 

 

 

 

 

 

Om det svenska språkets dubbeltydighet

Svenska är ett av de mest dubbeltydiga språken i världen och det ger förstås många värden vilket inte av alla kan förstås? Nå, att nå en strömbrytare är inte alltid så lätt som man tror, det kan väga lätt när det kommer till kritan som läraren lagt ifrån sig. Häromdagen frågade min bästa vän när hen skulle gå och lägga sig:

- Har du släkt?

- Jag har fem fastrar, fyra kusiner, farföräldrar...

- JAMEN HAR DU SLÄCKT, DUMSKALLE!?

Detta är bara en av de förlägenheter man kan hamna i, om man som min bästa vän bor i lägenhet, själv tar jag första bästa lägenhet hem från Sundbybergs T-banestation. En annan gång går jag och min bästa vän in för att korta ned stegen. Jag har då klättrat ned från hens jättelika bokhylla och förstår inte hur man fäller ihop stegen? Min bästa vän kommer då springande men tvärstannar och tar plötsligt små, små steg tills hen kommer fram till mig. En tandställning pryder min bästa väns anlete, trots att hen har en så hög ställning i samhället att hen har råd med helt nya tänder som tänder lusten hos vilken tandkrämsförsäljare som helst. Men det som är trasigt ska bli helt.

- Du är som en öppen bok! säger min bästa vän med vän stämma.

- Ja, inbunden! svarar jag, rasande!

- Näe, jag tänkte mer på plånboken, tom och utfattig.

Och på tal om ras så rasar min bästa vän sedan ihop i frossa över denna min frossa i de dubbeltydiga orden. Det lär till och med finnas en Orden som heter just; Orden.

 

Värdelöst vetande

Visste du att begreppet toastmaster kommer från en smörgåsförsäljare i Strutton? Smörgåsförsäljaren kontrakterades den 17 juli 1896 för att servera toast som det heter på engelska, på en societetsbjudning i Westminster Abbey, centrala London. Smöret var emellertid härsket varför de dinerande gästerna började må dåligt redan efter förrätten som var något i stil med toast skagen, i flera fall uppstod akut matförgiftning som ledde till att två av gästerna dog. I rättegången valde smörgåsförsäljaren att försvara sig själv och höll ett sådant beundransvärt försvarstal att han blev frikänd. Han kallades därefter för "The Strutton Toastmaster" och blev författare till många tal.

 

Traditionen med toastmaster startade dock ett tjugotal år senare, då flera större restaurangägare och festarrangörer samtidigt insåg behovet av att ha någon som organiserade alla tal eftersom maten kallnade på deras fester. En av dessa arrangörer var kusin till "The Strutton Toastmaster" och han introducerade sin släkting på en stor födelsedagsbjudning med uppgift att hålla ordning på alla tal varpå begreppet var ett faktum.

Så nu vet du det.

 

Mera värdelöst vetande

Det har visat sig i en studie som är utförd av ett forskarlag i Brasilien att när man får massage avger man energi vilken tillförs massören. På de personer som forskarstudien inriktade sig på visade det sig att de personer som blivit masserade mer än 18 timmar i sträck närmade sig ett stadium som närmast är att likna vid utbrändhet. Massörerna i fråga upplevde en hallucinatorisk känsla och kunde i en del fall orsaka gnistbildning bara genom att stryka med handen över en fläskkotlett, i ett fall räckte gnistbildningen till för att tända en grill. På grillfester kommer detta att visas och praktiseras om någon ber om eld, det ska alltså inte förväxlas med slagsmål eller övrig närkamp som till exempel kramar vilket ibland förekommer på dylika tillställningar.

 

Mera historiskt men likafullt värdelöst vetande

Visste du att det finns en historisk förklaring till varför Höör heter just Höör? Det var under 1600-talets slut som kung Karl den elfte utbildade den svenska armé som skulle bli kända som just Karolinerna. Det var de indelta soldaterna i sina uniformer, men också den strukturerade, fältmässiga organisation kungen stampade fram, som åstadkom den krigsmaskin som gjorde Sverige till stormakt.

 

Höör hette på den tiden Blydinge och det härrör sig långt tillbaka, vi vet inte mer än att det bodde en storman vid namn Blydryg som kan ha varit upphov till ortsnamnet. Det som fick den svenska staten att döpa om orten var det snapphaneuppror som slogs ned av kungens karoliner och blev till en milstolpe för Svenskarna i kriget mot Danmark.

 

Den svenska truppstyrkan bestod av ett trettiotal beridna ryttare under befäl av Hans Råbock, en försupen överste med knapadel som familjebakgrund, han hade ett lyte och det var att han stammade. Han stammade till och med när han skrev sina truppförsörjningsorder. Truppstyrkan hade slagit bivack en dryg mil från Blydinge när de uppmärksammade ett till en början mindre följe av män som kom över en kulle, män som sedan följdes av flera. När en timme passerat och den ringlande kön av trashankar ännu inte tagit slut räknade översten ut att de säkert var flera tusen till antalet, alla med väldigt trasig utrustning och kläder, en ringlande trashanksarmé med snapphanar på väg att hålla ting i Blydinge.

 

När de sist i trashanksarmén dragit förbi blev den svenska truppstyrkan stående, villrådiga, vad skulle de göra? De var bara en handfull mot denna jätteansamling av snapphanar och annat löst frihetsfolk som nu tog sig för att hålla ting i Blädinge och planera sina illdåd mot den svenska staten och dess armé.

 

De trettio karolinerna kom överens om att riskera sina liv för att skingra trashanksarmén. De brände sina uniformer och använde sig av persedeltyg samt sadelgjordar och allt de kunde komma över för att under samma trasiga skepnad som snapphanarna bar, smyga sig in i Blydinge. Sagt och gjort, en och en på skilda vägar tog de sig in mot Blydinges centrala delar, de mötte upp alla trettio på marknadsplatsen där en stupstock ställts upp och en stor bila vilade mot en stor ekstubbe. Där stod de en bra stund och ingen kom sig för att dra sitt svärd eller ta fram vapen och gå till anfall och dö ärofullt men likafullt...dö.

 

Plötsligt tog överste Råbock till orda och stammade först med låg men intensiv stämma;

- Hör, hö-hör,hö-hör...

Och de andra tappra karolinerna som var samlade i den stora folksamling som väntade på att någon skulle offra sig för bilan, de trettio började också stamma;, hö-hör, hö-hör! Andra trashankar som inte förstod bättre tog efter och efter en stund var det flera hundra människor i trashanksarmén som ropade:

-Hö-höör! hör, hööö-höör!

 

Då hoppade överste Råbock upp på stubben och deklarerade med all den kraft han var mäktig:

- Ja-hag ä-är sve-hensk, ja-hag rå-håder e-er a-att hö-höra u-hupp!

Ropen hö-hör, hö-hör! tvärtystnade med ens och folkhopen stirrade mot den dåre som vågat hoppa upp på den stubbe där bilan vilade och stupstocken stod bredvid! Och till råga på allt förklara för dem att han var svensk!

- Han är desertör från den svenska armen under kung Karl den XI! skrek en av Karolinerna för att få ett snabbt slut på den olycklige överstens liv, bättre att han föll för en kula än att bli plågad och torterad.

-N-ä-hästa gå-hång n-i-i ro-hopar - hö-hör, hööör, hör! D-å-hå ä-ä-r d-e-het mu-hullret a-hav d-e-e sve-henske kanon-va-vagnar n-i hö-hör! Stammade översten med gäll röst.

- Ett ord, ett ord bara! Ni höör när svensken kommer! skrek flera av hans karoliner från djupet av folkmassan.

Då brann ett skott av, översten tog sig åt magen och föll ned från stupstocken med blod rinnande längs benet. Han var död innan han föll till marken.

 

Vem som sköt vet man inte, ett är dock säkert och det är att snapphanarna började se sig oroligt omkring i folkmassan och när en av de återstående 29 Karolinerna återupptog skanderandet: hör, hööör, höööör! så började trashanksarmén att skingras, sakta drog de sig tillbaka och upp över kullar, genom skogen, över bergen gick de, farliga för alla de mötte, men inte för den svenska armén som sedan tog över de danska provinserna, en efter en, ända tills freden i Brömsebro var sluten.

 

Alltsedan dess har orten Blydinge kommit att hamna i glömska och namnet Höör blivit allt mer vedertaget. Åker du igenom Höör idag så ta en avstickare till torget, där ser du statyn Höörs borgerskap har rest över överste Råbock.

 

 

Mindre värdelöst vetande än det tidigare redovisade värdelösa vetandet

Den 5 oktober 1947 vaknade Greger Gigo upp i en av Östberlins förorter med en underbar tanke. Han hade i en dröm fått se den matematiska uträkningen på hur många antal kuggar en vinkelväxel skulle ha för optimal utväxling. Han konstruerade samma vecka en helt ny uppfinning. Det sägs att han fick något som liknade en Liednersk knäpp, dvs han kunde plötsligt samla all energi i hjärnan på en enda tanke och han konstruerade därav en elmotor i mikroformat som han först tänkte använda till att skala blåbär med. Men det blev mest mos av bären varför Greger utvecklade den pyttelilla blåbärsskalaren som drevs med ett litet batteri, till att bli en frisörsax för veterinärer. Det skulle kunna bli ytterst användbar för veterinärer som var tvungna att ta bort hårväxt på djur där det var svårt att komma åt. Tänkte Greger Gigo.

 

Efter sin Liednerska knäpp fick Greger emellertid svårt att sova och han brände mer eller mindre ut sig på utvecklingen av sin konstruktion vilket fick honom att allt oftare råka ut för yrselanfall. När han skulle luta sig ut över ballkongräcket på sjunde våningen där den Östtyska centralkommittén för registrering och patentansökningar låg, snubblade han och föll och det bar sig inte bättre än att han i fallet försökte skydda sin uppfinning genom att pressa in den pyttelilla veterinärhårborttagaren - - -i näsan. Så föddes nästrimmern. Sjukvårdspersonalen som tog hand om honom drog ut den lilla manicken och förstod direkt att detta var något som väst hade hittat på så de tog hand om tillverkningen men kallade för säkerhets skull varumärket för Gregoris Näsebrûller.

 

Ännu mera historiskt men ändå likafullt rätt så värdelöst vetande

Athanasius Kircher hette en vetenskapsman som redan på 1600-talet uppfann vår tids fotografi, han är också den förste som egentligen har kommit på hur en OH-apparat fungerar vilket fortfarande är en gåta för många statstjänstemän. En sägen berättar att när Athanasius var kontrakterad för en rik herreman så ingick i uppdraget att konstruera en evighetsmaskin, en s.k Perpetuum Mobile. Athanasius löste uppgiften och i ett rum på godset som herremannen ägde stod evighetsmaskinen och bara gick och gick utan slut. Det var bara ett problem, maskinen måste då och då sättas fart på av en för ändamålet anställd hushållerska som puffade till en klaff i en garderob belägen i rummet bredvid evighetsmaskinen. Klaffen drev ett hjul som i sin tur drev ett annat större hjul, beläget i rummet bredvid där man trodde sig se evighetsmaskinen drivas av detta fiktiva drivhjul vars rem gick vidare till nästa drivhjul osv. på så sätt lurade Athanasius sin uppdragsgivare och fick därmed tid att ägna sig åt verklig och betydelsefull forskning som innebar att han bl.a konstruerade den första Camera Obscura.

 

Definition bilmissbruk:

"Att använda en bil för ett annat ändamål än transport från A till B."