Mera historiskt men likafullt värdelöst vetande

hangus.se © 2015 •Privaccy

Terms of use

Logotype: Preben Madsen, övrigt: hangus.

 

Definition bilmissbruk:

"Att använda en bil för ett annat ändamål än transport från A till B."

Mera historiskt men likafullt värdelöst vetande

Visste du att det finns en historisk förklaring till varför Höör heter just Höör? Det var under 1600-talets slut som kung Karl den elfte utbildade den svenska armé som skulle bli kända som just Karolinerna. Det var de indelta soldaterna i sina uniformer, men också den strukturerade, fältmässiga organisation kungen stampade fram, som åstadkom den krigsmaskin som gjorde Sverige till stormakt.

 

Höör hette på den tiden Blydinge och det härrör sig långt tillbaka, vi vet inte mer än att det bodde en storman vid namn Blydryg som kan ha varit upphov till ortsnamnet. Det som fick den svenska staten att döpa om orten var det snapphaneuppror som slogs ned av kungens karoliner och blev till en milstolpe för Svenskarna i kriget mot Danmark.

 

Den svenska truppstyrkan bestod av ett trettiotal beridna ryttare under befäl av Hans Råbock, en försupen överste med knapadel som familjebakgrund, han hade ett lyte och det var att han stammade. Han stammade till och med när han skrev sina truppförsörjningsorder. Truppstyrkan hade slagit bivack en dryg mil från Blydinge när de uppmärksammade ett till en början mindre följe av män som kom över en kulle, män som sedan följdes av flera. När en timme passerat och den ringlande kön av trashankar ännu inte tagit slut räknade översten ut att de säkert var flera tusen till antalet, alla med väldigt trasig utrustning och kläder, en ringlande trashanksarmé med snapphanar på väg att hålla ting i Blydinge.

 

När de sist i trashanksarmén dragit förbi blev den svenska truppstyrkan stående, villrådiga, vad skulle de göra? De var bara en handfull mot denna jätteansamling av snapphanar och annat löst frihetsfolk som nu tog sig för att hålla ting i Blädinge och planera sina illdåd mot den svenska staten och dess armé.

 

De trettio karolinerna kom överens om att riskera sina liv för att skingra trashanksarmén. De brände sina uniformer och använde sig av persedeltyg samt sadelgjordar och allt de kunde komma över för att under samma trasiga skepnad som snapphanarna bar, smyga sig in i Blydinge. Sagt och gjort, en och en på skilda vägar tog de sig in mot Blydinges centrala delar, de mötte upp alla trettio på marknadsplatsen där en stupstock ställts upp och en stor bila vilade mot en stor ekstubbe. Där stod de en bra stund och ingen kom sig för att dra sitt svärd eller ta fram vapen och gå till anfall och dö ärofullt men likafullt...dö.

 

Plötsligt tog överste Råbock till orda och stammade först med låg men intensiv stämma;

- Hör, hö-hör,hö-hör...

Och de andra tappra karolinerna som var samlade i den stora folksamling som väntade på att någon skulle offra sig för bilan, de trettio började också stamma;, hö-hör, hö-hör! Andra trashankar som inte förstod bättre tog efter och efter en stund var det flera hundra människor i trashanksarmén som ropade:

-Hö-höör! hör, hööö-höör!

 

Då hoppade överste Råbock upp på stubben och deklarerade med all den kraft han var mäktig:

- Ja-hag ä-är sve-hensk, ja-hag rå-håder e-er a-att hö-höra u-hupp!

Ropen hö-hör, hö-hör! tvärtystnade med ens och folkhopen stirrade mot den dåre som vågat hoppa upp på den stubbe där bilan vilade och stupstocken stod bredvid! Och till råga på allt förklara för dem att han var svensk!

- Han är desertör från den svenska armen under kung Karl den XI! skrek en av Karolinerna för att få ett snabbt slut på den olycklige överstens liv, bättre att han föll för en kula än att bli plågad och torterad.

-N-ä-hästa gå-hång n-i-i ro-hopar - hö-hör, hööör, hör! D-å-hå ä-ä-r d-e-het mu-hullret a-hav d-e-e sve-henske kanon-va-vagnar n-i hö-hör! Stammade översten med gäll röst.

- Ett ord, ett ord bara! Ni höör när svensken kommer! skrek flera av hans karoliner från djupet av folkmassan.

Då brann ett skott av, översten tog sig åt magen och föll ned från stupstocken med blod rinnande längs benet. Han var död innan han föll till marken.

 

Vem som sköt vet man inte, ett är dock säkert och det är att snapphanarna började se sig oroligt omkring i folkmassan och när en av de återstående 29 Karolinerna återupptog skanderandet: hör, hööör, höööör! så började trashanksarmén att skingras, sakta drog de sig tillbaka och upp över kullar, genom skogen, över bergen gick de, farliga för alla de mötte, men inte för den svenska armén som sedan tog över de danska provinserna, en efter en, ända tills freden i Brömsebro var sluten.

 

Alltsedan dess har orten Blydinge kommit att hamna i glömska och namnet Höör blivit allt mer vedertaget. Åker du igenom Höör idag så ta en avstickare till torget, där ser du statyn Höörs borgerskap har rest över överste Råbock.

 

 

"Sant eller falskt? Historier som publiceras här är antingen sanna eller osanna. Läsarens uppgift är att ta ställning."